Stakston (2010) skriver i sin bok Politik 2.0 -Konsten att Använda Sociala Medier om publiceringsmöljingheternas påverkan, om 2.0 begreppet och tar med texter från olika politiker som använder sig olika medier.
Vi behöver inte vara rädda (vi har makten)
"Kunskapsglappet och rädslorna kring internet måste försvinna. Annars sitter några få med megafonerna och mediamakten igen" (Sakston, 13, 2010)
Sakston menar att det än finns en rädsla kring internet. En rädsla kring att "den där" tar över. Jag kan leva mig in i vilken rädsla det är Sakston menar. Först i web 1.0 var folk rädda för att de inte visste vad internet var, ved det innebar och vad det kunde göra med oss. Nu när vi är på vär in i 3.0 är alla medvetna om vad internet är och vad det erbjuder, men att det fortfarande något som känns ovisst som vi inte kan styra över, kanske nu med den "övervakande tekniken".
Sakston menar att vi inte behöver vara rädda, att det inte finns något som kontrollerar oss utan att det snarare är vi användare som har makten - för det är vi som bestämmer vad som ska publiseras. Dessutom är det inte bara vi som har makten över vad som ska stå där, utan även världens chans att påverka! Alla har publiceringsmöjligheter! Dessutom till nästan inga kostnader alls. Det som kostar är uppkopplingen till nätet, vilket många gånger dessutom är gratis i dag. Sakston menar att hon dessutom har kännt att hon kan påverka mer med publicering än att sitta i en partipolitisk organisation. Du når ut och det är till många, om du bara vill.
Denna publiceringsmöjlighet sänker trösklen mellan vardag och engagemang, mellan politiker och medborgare. Att allt flyter samman.
Det är vi som styr utvecklingen, inte tekninken, inte något som kallas media som om det vore "någon" eller en högre makt. Det är vi. Var och en av oss. Alla är skribenter på internet. Alla som har tillgång till en dator och en uppkoppling, det vill säga, alla som har tillgång till ett bibliotek, de har även tillgång till publiceringsmöjligheterna.
När medierna tar över presidenter
Sakston ger ett exempel på där medierna tar över makten. Exemplet baserar sig på det Iranska valet. Utländska journalister förbjöds att komma dit men var/varannan medborgare på plats hade en mobil med kamera och vodeofunktion och internetuppkoppling vilket betyder att de kunde sprida levande bevis och göra hela världen till en betraktare av dödssjutningarna. Det som var tänkt att det skulle mörkas kom ut i rampljusen innan någon hant blinka.
Medier - nytt förhållningsätt till omvärlden
" Sociala medier är inte tektnik. Sociala medier är inte en generationsfråga. Det är nytt förhållningssätt till vår omgivning"
[...]
"De tjänster som finns i dag samlade under begreppet sociala medier är altså kommunikationsverktyg jämförbara utvecklingsmässigt med vad grottmålningarna, tryckpressen, telefonen och TV har betytt för våra möjligheter att kommunicera" (Sakston, 20, 2010)
Här är det intressant att sakston jämför det med vilken komunikativ utveckling som helst. Detta pratade vi om på ett litteratursemenarie. Att onlina medier är inte annerlunda eller annat från tidigare kommuniktationsmedel. det handlar om att nå ut och kunna ge svar. Som ett brev; vi skriver det och postar det, sedan svarar mottagaren och sänder tillbaka. Skillnaden är att brev tar längre tid än kommunikation online och du kan nå ut till fler med något du skrivit en gång. Det betyder att kommunikationen är snabbare och att vi förväntar oss svar snabbare. En viktig sak att tillägga är att Sakston menar att "analoga möten" eller möten live, kompleteras med online och att mötena online inte är en ersättning.
Kunskap
"Nätet blir en oändlig horisontell kunskapskälla som ligger ett knapptryck bort" (Sakston, 21, 2010)
I min medieundersökning påträffade jag en liknande kommentar. Ip1 menade att en lärde sig en massa på nätet , vilket är bara ett knapptryck bort. Nätet är en oändlig kunskapskälla. Något intresant hör är att det just är en horisontel kunskapskälla. det betyder att det finns många Olika saker att lära sig men desto färre saker att gå in på djupet på. I artiklen "the big five" pratar Svanelid om den horisontella kunskapen och att den inte betygätts lika väl som den vertikala/djupgående kunnskapen. Det är intressant att tänka på tycker jag.
2010 var det 83% av de svenska medborgana som hade tillgång till internet. I år tror jag det är ännu fler. Dessutom är det många som har internet på mobilen vilket betyder en mycket närmre tillgång till internet. (Sarkston, 2010)
Mellan år 2000 til 2010 var det en ökning i hela världen av tillgång till internet - en ökning på 380%. På kontinenten Afrika var denna ökningen på 1600% och i länderna i mellanöstern var ökningen 1400% Detta säger väldigt mycket i sig. Långt ifrån alla har tillgång till internet, men tänk vilken enorm ökning det skett! Det betyder en enorm kunskapsökning. Tillgång till inernet bidrar på så vis till en samhällsutveckling.
Riktad reklam
Sakston skriver om den riktade reklamen som även jag funderat över i denna kursen: över hur många kunder en missar genom att rikta sin reklam till en viss målgrupp. Sakston skriver ett exempel om gymmet, att det kanske står en annan vit medelklass medelålderskvinna från samma stasdel i stockholm som hon själv, men att fastän de har samma juridiska kön, samma ålder, samma bostadsort så är det kanske bara just den där timmen på gymmet som de har gemensamt och att hon i själva verket har mer gemensamt med en 25 årig kille i uganda.
Det är samma tankegång som jag har om 3.0 reklamen på facebook - som är "direkt riktad till dig". dvs att de tror sig veta vilka intressen du har beroende på var du bor eller vilket juridiskt kön du har. De anar inte hur fel de har. Med "de" menar jag de bakom reklamen.
Men och andra sidan menar Sakston att det finns en motsättning - att många av de affärsidéer som baseras på "det gamla sättet", vilket betyder live reklam eller liknande, försenar utveckligen inom den branchen. Hurvida detta är sant eller inte kan jag inte säga något om.
2.0 begreppet
Den största skillnaden mellan 1.0 och 2.0 är interaktionen, att alla har möjlighet att kommentera, publisera, lätta till och ta ifrån. Denna utveckling kan vi se på skillnaden mellan Britannica Online och Wikipedia. På Britannica var den informationen som stod där riktad till en publik som inte kunde göra annat än att ta till sig informationen, de hade publiceringsmakt. På Wikipedia har alla möjligheten att lägga till information om vad de vill, det betyder att alla har publiceringsmakt, att det finns möjlighet för fler sanningar och vinklar, men det finns heler ingen garanti att det som står där är sant utan det ligger mer ansvar hos läsaren att granska källorna och angöra tilliten.
En annan stor skillnad är mellan en "personlig hemsida" och en blogg. En personlig hmsda är mer konstant och bjuder inte in lika mycket för kontakt eller kommentarer. En blogg däremot uppdateras oftast flera gånger i veckan och det finns nästan alltid möjlighet att kommentera innehållet vilket betyder att det blir mer interaktion mellan författare och läsare.
Hälsa 2.0
2.0 fenomenet har kommit in lte över allt i samhället. Det är över lag mer öpper för interaktion. Sakston skriver om 2.0 begreppet i olika sammanhang. ett av dem är hälsa. I dag är det inte bara läkaren som informerar pasienten. i dag tar många passienter reda på information innan läkarbesök och kan därför ställa högre krav. Men, det betyder även att läkaren tar för givet att pasienten tar rreda på information själv, vilket är uteslutande för de som inte kan eller inte har tillgång till nätet. Dock om en kan söka efter svar själv så finner en sannolikt nog mer information än vad din läkare hade gett dig och fler olika perspektiv än ett. Det finns inte bara informationssidor om sjukdommar i dag utan även patientforum, vilket betyder att olika patiener med samma sjukdom kan byta erfarenheter med varandra, eller att nya sjuka kan få erfarenheter av de som har varit drabbade längre. Detta är det som sakston menar att hälsa blir en del av 2.0 kulturen. Alla som har tillgång till nätet kan bidra om de vill och kan läsa om andras erfarenheter och inte bara fackta.
Konsument 2.0
Konsument 2.0 går ut på samma tanke som hälsa 2.0 - kunder delar erfarenheter med varandra. Men de kan även blogga och sprida ordet om köp de är väldigt nöjda med, eller också väldigt missnöjda med. Fairshopping.se är en sia där kunder kan publicera ett missnöjt köp, sidan i sig mailar vidare till försäljaren. Om försäljaren inte förklarar sig spriids ordest som en löpeld. På sidan publiceras även eventuellt svar från försäljaren och läsare är välkomna att kommentera händelseförloppet.
Försäljarna är medvetna om att missnöjda kunder sprider ordet snabbt. Ett företag som råkade ut för negativa spridande ord är Dell som kom att kallas "Dell Hell". Detta villa Dell sudda bort och kom därför med ett nytt koncept där kunder fick komma med förslag till nya produkter, titta på förslagen och första fram nya produkter. De kom därför att visa en sida om att de lyssnade på kunden.
Hälsa 2.0 och konsument 2.0 tycker jag är intressanta begrepp. Jag har inte tänkt på 2.0 begreppet som mer än en "ny webb-teknik". Men nu ser jag begreppet snarare som ett fenomen. som en tid. som 2.0-tiden.
Vi behöver inte vara rädda (vi har makten)
"Kunskapsglappet och rädslorna kring internet måste försvinna. Annars sitter några få med megafonerna och mediamakten igen" (Sakston, 13, 2010)
Sakston menar att det än finns en rädsla kring internet. En rädsla kring att "den där" tar över. Jag kan leva mig in i vilken rädsla det är Sakston menar. Först i web 1.0 var folk rädda för att de inte visste vad internet var, ved det innebar och vad det kunde göra med oss. Nu när vi är på vär in i 3.0 är alla medvetna om vad internet är och vad det erbjuder, men att det fortfarande något som känns ovisst som vi inte kan styra över, kanske nu med den "övervakande tekniken".
Sakston menar att vi inte behöver vara rädda, att det inte finns något som kontrollerar oss utan att det snarare är vi användare som har makten - för det är vi som bestämmer vad som ska publiseras. Dessutom är det inte bara vi som har makten över vad som ska stå där, utan även världens chans att påverka! Alla har publiceringsmöjligheter! Dessutom till nästan inga kostnader alls. Det som kostar är uppkopplingen till nätet, vilket många gånger dessutom är gratis i dag. Sakston menar att hon dessutom har kännt att hon kan påverka mer med publicering än att sitta i en partipolitisk organisation. Du når ut och det är till många, om du bara vill.
Denna publiceringsmöjlighet sänker trösklen mellan vardag och engagemang, mellan politiker och medborgare. Att allt flyter samman.
Det är vi som styr utvecklingen, inte tekninken, inte något som kallas media som om det vore "någon" eller en högre makt. Det är vi. Var och en av oss. Alla är skribenter på internet. Alla som har tillgång till en dator och en uppkoppling, det vill säga, alla som har tillgång till ett bibliotek, de har även tillgång till publiceringsmöjligheterna.
När medierna tar över presidenter
Sakston ger ett exempel på där medierna tar över makten. Exemplet baserar sig på det Iranska valet. Utländska journalister förbjöds att komma dit men var/varannan medborgare på plats hade en mobil med kamera och vodeofunktion och internetuppkoppling vilket betyder att de kunde sprida levande bevis och göra hela världen till en betraktare av dödssjutningarna. Det som var tänkt att det skulle mörkas kom ut i rampljusen innan någon hant blinka.
Medier - nytt förhållningsätt till omvärlden
" Sociala medier är inte tektnik. Sociala medier är inte en generationsfråga. Det är nytt förhållningssätt till vår omgivning"
[...]
"De tjänster som finns i dag samlade under begreppet sociala medier är altså kommunikationsverktyg jämförbara utvecklingsmässigt med vad grottmålningarna, tryckpressen, telefonen och TV har betytt för våra möjligheter att kommunicera" (Sakston, 20, 2010)
Här är det intressant att sakston jämför det med vilken komunikativ utveckling som helst. Detta pratade vi om på ett litteratursemenarie. Att onlina medier är inte annerlunda eller annat från tidigare kommuniktationsmedel. det handlar om att nå ut och kunna ge svar. Som ett brev; vi skriver det och postar det, sedan svarar mottagaren och sänder tillbaka. Skillnaden är att brev tar längre tid än kommunikation online och du kan nå ut till fler med något du skrivit en gång. Det betyder att kommunikationen är snabbare och att vi förväntar oss svar snabbare. En viktig sak att tillägga är att Sakston menar att "analoga möten" eller möten live, kompleteras med online och att mötena online inte är en ersättning.
Kunskap
"Nätet blir en oändlig horisontell kunskapskälla som ligger ett knapptryck bort" (Sakston, 21, 2010)
I min medieundersökning påträffade jag en liknande kommentar. Ip1 menade att en lärde sig en massa på nätet , vilket är bara ett knapptryck bort. Nätet är en oändlig kunskapskälla. Något intresant hör är att det just är en horisontel kunskapskälla. det betyder att det finns många Olika saker att lära sig men desto färre saker att gå in på djupet på. I artiklen "the big five" pratar Svanelid om den horisontella kunskapen och att den inte betygätts lika väl som den vertikala/djupgående kunnskapen. Det är intressant att tänka på tycker jag.
2010 var det 83% av de svenska medborgana som hade tillgång till internet. I år tror jag det är ännu fler. Dessutom är det många som har internet på mobilen vilket betyder en mycket närmre tillgång till internet. (Sarkston, 2010)
Mellan år 2000 til 2010 var det en ökning i hela världen av tillgång till internet - en ökning på 380%. På kontinenten Afrika var denna ökningen på 1600% och i länderna i mellanöstern var ökningen 1400% Detta säger väldigt mycket i sig. Långt ifrån alla har tillgång till internet, men tänk vilken enorm ökning det skett! Det betyder en enorm kunskapsökning. Tillgång till inernet bidrar på så vis till en samhällsutveckling.
Riktad reklam
Sakston skriver om den riktade reklamen som även jag funderat över i denna kursen: över hur många kunder en missar genom att rikta sin reklam till en viss målgrupp. Sakston skriver ett exempel om gymmet, att det kanske står en annan vit medelklass medelålderskvinna från samma stasdel i stockholm som hon själv, men att fastän de har samma juridiska kön, samma ålder, samma bostadsort så är det kanske bara just den där timmen på gymmet som de har gemensamt och att hon i själva verket har mer gemensamt med en 25 årig kille i uganda.
Det är samma tankegång som jag har om 3.0 reklamen på facebook - som är "direkt riktad till dig". dvs att de tror sig veta vilka intressen du har beroende på var du bor eller vilket juridiskt kön du har. De anar inte hur fel de har. Med "de" menar jag de bakom reklamen.
Men och andra sidan menar Sakston att det finns en motsättning - att många av de affärsidéer som baseras på "det gamla sättet", vilket betyder live reklam eller liknande, försenar utveckligen inom den branchen. Hurvida detta är sant eller inte kan jag inte säga något om.
2.0 begreppet
Den största skillnaden mellan 1.0 och 2.0 är interaktionen, att alla har möjlighet att kommentera, publisera, lätta till och ta ifrån. Denna utveckling kan vi se på skillnaden mellan Britannica Online och Wikipedia. På Britannica var den informationen som stod där riktad till en publik som inte kunde göra annat än att ta till sig informationen, de hade publiceringsmakt. På Wikipedia har alla möjligheten att lägga till information om vad de vill, det betyder att alla har publiceringsmakt, att det finns möjlighet för fler sanningar och vinklar, men det finns heler ingen garanti att det som står där är sant utan det ligger mer ansvar hos läsaren att granska källorna och angöra tilliten.
En annan stor skillnad är mellan en "personlig hemsida" och en blogg. En personlig hmsda är mer konstant och bjuder inte in lika mycket för kontakt eller kommentarer. En blogg däremot uppdateras oftast flera gånger i veckan och det finns nästan alltid möjlighet att kommentera innehållet vilket betyder att det blir mer interaktion mellan författare och läsare.
Hälsa 2.0
2.0 fenomenet har kommit in lte över allt i samhället. Det är över lag mer öpper för interaktion. Sakston skriver om 2.0 begreppet i olika sammanhang. ett av dem är hälsa. I dag är det inte bara läkaren som informerar pasienten. i dag tar många passienter reda på information innan läkarbesök och kan därför ställa högre krav. Men, det betyder även att läkaren tar för givet att pasienten tar rreda på information själv, vilket är uteslutande för de som inte kan eller inte har tillgång till nätet. Dock om en kan söka efter svar själv så finner en sannolikt nog mer information än vad din läkare hade gett dig och fler olika perspektiv än ett. Det finns inte bara informationssidor om sjukdommar i dag utan även patientforum, vilket betyder att olika patiener med samma sjukdom kan byta erfarenheter med varandra, eller att nya sjuka kan få erfarenheter av de som har varit drabbade längre. Detta är det som sakston menar att hälsa blir en del av 2.0 kulturen. Alla som har tillgång till nätet kan bidra om de vill och kan läsa om andras erfarenheter och inte bara fackta.
Konsument 2.0
Konsument 2.0 går ut på samma tanke som hälsa 2.0 - kunder delar erfarenheter med varandra. Men de kan även blogga och sprida ordet om köp de är väldigt nöjda med, eller också väldigt missnöjda med. Fairshopping.se är en sia där kunder kan publicera ett missnöjt köp, sidan i sig mailar vidare till försäljaren. Om försäljaren inte förklarar sig spriids ordest som en löpeld. På sidan publiceras även eventuellt svar från försäljaren och läsare är välkomna att kommentera händelseförloppet.
Försäljarna är medvetna om att missnöjda kunder sprider ordet snabbt. Ett företag som råkade ut för negativa spridande ord är Dell som kom att kallas "Dell Hell". Detta villa Dell sudda bort och kom därför med ett nytt koncept där kunder fick komma med förslag till nya produkter, titta på förslagen och första fram nya produkter. De kom därför att visa en sida om att de lyssnade på kunden.
Hälsa 2.0 och konsument 2.0 tycker jag är intressanta begrepp. Jag har inte tänkt på 2.0 begreppet som mer än en "ny webb-teknik". Men nu ser jag begreppet snarare som ett fenomen. som en tid. som 2.0-tiden.
Vad med Skola 2.0? Eller 3.0, den smarta skolan...
SvaraRaderaSkola 3.0 hade varit ett intressant fenomen. Inget jag ser än, men som kanske kommer snart. förhoppningsvis, eftersom det borde öppna upp för mer kommuninkation mellan elever eller lärare och elever. Jag får en sådan känsla nu i uppgiften om webben, det virituella klassrummet.
Radera